Det är inte "bara" att vara sjuk när man är frisör...

Jag tror att väldigt, väldigt få människor förstår den här biten.

Men det slog mig när vi senast hade utbildning i Frisörklubben, om just SGI, att frisörer är så otroligt utsatta, särskilt vid sjukdom.

Så samhället är väl mer eller mindre uppbyggt på att vi ska vara anställda. Det är iallafall enklast så. Enklast att söka bidrag, enklast att få ersättning, enklast att få livet att gå ihop.

Det finns ju dock en skara människor som brinner så in i bänken för att vara egenföretagare. Vi (jag vågar ändå säga vi!) har aldrig riktigt känt oss rätt placerade där någon annan står och bestämmer över hur våra dagar ska fördelas, eller vilken boll vi får lov att rulla just nu.

Jag förstår tryggheten för många, jag kände mig själv alldeles förskräckt när man skulle göra sin sista dag i skolan och insåg att ingen hädanefter kommer guida dig så mycket som skolan gjort. Men ändå har anställning aldrig passat mig.

Hellre sjukt läskigt, men stå på mina egna ben, än trygg och på något sätt ändå tvingad att följa ett system.

Så vad händer när antingen jag eller min familj blir sjuk?
När JAG måste vara hemma från jobbet?

Här faller hela systemet som så många prisar...

Att få sjukersättning.

Jag tror väldigt få, inklusive frisörer själva, är insatta i hur ekonomin faktiskt vacklar när en frisör behöver avboka sina kunder för att antingen vara sjuk själv, eller ta hand om t.ex ett sjukt barn.

Inte nog med att den privata inkomsten bli påverkad... men företaget tar den största smällen.

Du förlorar inte lön den dagen, du förlorar inkomst som ska bära hela företaget.

Hyran för salongen minskar inte den dagen, men omsättningen står helt still.
Elen som håller igång värmen i lokalen fortsätter, men omsättningen står helt still.
Internetabonnemanget tickar på, men omsättningen står helt still.
Kassasystem ska betalas, men omsättningen står helt still.

Gud förbjude att det är en anställd som blir sjuk, för då tickar även lönekostnaden, även om omsättningen står helt still.

Den summa man får, även om man lyckas hålla en okej nivå på sin SGI, är en bråkdel av vad som faktiskt behöver komma in den dagen. Eller dagarna.

Många yrken har den fördelen att du kan fördela om jobbet, svara på lite mail hemifrån, eller lösa det på något vis.

Frisörer har till mångt och mycket inte den möjligheten.

Om hon är fullbokad har hon ingenstans att sätta kunderna för att få in pengarna en annan dag.
Om hon är skadad kan ingen annan dra in pengarna åt henne för många har "sin" frisör.
Om hon är relativt nystartad kan hon förlora de kunder hon slitit så hårt för att nå med sin marknadsföring, och kanske starta på ruta ett igen när hon är tillbaka.

Och vet du varför det har blivit såhär?

För att frisörer har fått lära sig ta betalt för sin tid.
Skamligt nog har jag varit en av dom som bidragit till detta.

Jag vill korrigera den bilden nu.

För du som är frisör tar inte betalt för din tid, du tar betalt för ditt företags existens.

Att din tjänst finns till hands för dina kunder.
Att du har färgtuber för alla typer av färger på hyllan.
Att du har rena handdukar till varje kund.
Att saxarna är slipade så ingens hår blir mer skadat.
Att det finns kaffe och fika till kunder.
Att det finns värme i elementen så kunderna slipper frysa i tre timmar.
Att du har ett kassasystem som följer svenska lagar och regler.
Att du har toapapper på toaletten och tvål på handfatet.
Att du sköter moms och skatt enligt konstens alla regler.
Att du betalar fakturor i tid.
Att du kan gå i pension i rimlig ålder.
Att du utvecklas som frisör och kan möta dina kunders nya önskemål hela tiden.
Att du har en buffert i företaget som hjälper till när det t.ex blir en vattenläcka.
Att det finns koppar, gafflar, glas, knivar och skedar i personalrummet.
Att du har tid och råd att vila upp dig t.ex fyra veckor på sommaren.

Och framförallt... Att du har råd att vara sjuk när du är sjuk.

Dett är vad din kund betalar för när hen blippar kortet i kassan.

Inte för din klippning.

Detta är vad vi alla betalar för när vi köper en ny soffa, en ny sminkborste eller mjölken på Ica.

Så om du ännu inte räknat ut vad du bör ta betalt för att ditt företag existerar, så att du kan existera länge till... är det dags!

Det är dags att ta bort "timpris" från behandlingslistorna, och istället sätta ett pris per tjänst.

För tro mig, det blir inte mer värdefullt bara för att du tar längre tid på dig.
Men det är en annan historia, som vi tar en annan gång.

Men berätta gärna hur dina tankar går kring att vara sjuk - som frisör?